De parkerade bilen jämsides med mig . Ett äldre par – en äldre modell BMW – de betalade säkert en en hel del för den en gång i tiden.

De klev ur och damen stirrade på mig och jag log. De såg liksom skyldiga och lätt oroade ut . De gick inte emot affärens ingång.

Tvärtom. Rakt emot skogen – jag åkte förbi där de gick – hon pratade högt med sin man och stirrade på mig ånyo.

Inget snack nu tänkte jag. En påse ur hennes ja kan stack ut. De äldre paret skulle inte in i skogen för någon parning eller plocka blåbär.

De har ett svamp ”hak”. Jag trodde inte på detta förut men lärt mig att det är tystnadsplikt i svamp kretsar att inte berätta – särskilt de som bor här.

Nu är det jakt. Jag lovar. Ni ska få ha det ifred. I alla fall för mig.

Inte skyldig.