”Framgång är hur högt du kan studsa när du nått botten.”

”En drömmare kan bara vägledas av månskenet, och straffet är att han ser gryningen före resten av världen.”

Snart påsk – skönt. Jag verkligen älskar påsken, den spöar brallan ur andra storhelger med råge. Våren kikar fram hur försenad den än är. Fotbollen startar – energin på människor runt omkring kommer igång på något sätt. Alla varelser bara väcks lite mera till liv.

Påsken är naturligtvis en religiös händelse och det slår mig varje gång det blir påsk att jag faktiskt har gått i söndagsskola när jag var liten. Påsken får mig att gå in i en skön drömmande tid. Påsken får mig alltid att stilla ner mig och reflektera på mig själv och mina nära och kära.

Påsken är också lagom lång precis inte för kort tid och inte för lång, den är alldeles lagom. Jag är en drömmare och har alltid varit så.

Påsken är en perfekt tid att be och drömma på. Ljuset kommer också tillbaka – promenader, bara klä på sig. Gå och promenera och drömma, spelar ingen roll tid. Själv är jag ju morgonpigg liten krake. Ganska skönt att stiga upp och vara själv och laga en god frukost eller bara en kaffe och se gryningen komma fram. Sakta men säkert kliver dagen in i mitt inre. I lugn och ro bara vakna till liv.

Påsken gör också så att min läslust kommer åter – nu också målning på agendan. Många tycker säkert att jag dessutom blir mindre social men det skiter jag fullkomligt i. Påsken och jag har alltid varit i ett så länge jag kan minnas.

När jag växte upp var allt stängt – definitivt allt var stängt och det passade mig perfekt även fast det blev lite långtråkigt emellan åt.

En drömmares straff är att han/ hon får se gryningen före alla andra. Jag är en drömmare och kommer alltid så förbli.

Om du hamnar i botten någon gång och du känner att det verkligen är botten då kan dina tankar och drömmar få dig att studsa upp. Så var det för mig.

Ha det godare.

Kommentera

Jag förbehåller mig rätten att ta bort inlägg med kränkande, sexistiskt eller rasistiskt innehåll. /H.