Hej mina vänner. Att arbeta som säkerhetsansvarig eller säkerhetschef varier stort beroende på vilket företag som du arbetar på och vilka befogenheter du får. Men säkerhetschefs rollen nedan kallad SCHF har utvecklats dom senaste 20 åren. Yrkesrollen SCHF har fått större utrymme i dom flesta företagen och ägarna i bolagen och styrelsen har förstått att man kan tjäna mycket pengar på att ha en sådan roll i företagen.

När jag började i denna bransch så var SCHF alltid tillika vaktmästaren eller någon som var receptionsansvarig – nu för tiden är det en renodlad tjänst om företaget har en tillräcklig omsättning.

Säkerhetschefens arbete går ut på att  skydda varumärket – allt annat är underordnat.

SCHF arbetar som alla andra gör på ett företag för ÄGARNA. Detta tycks glömmas bort i alla företag. Jag blir alltid lika förvånad då jag stöter på detta. Det är som om människor liksom glömmer bort detta. Samma sak gäller nu också konkursförvaltaren på Panaxia.

Hur som helst, säkerhetschefen på Panaxia var en före detta polis och inte vilken polis som helst utan en framgångsrik polis inom GOB, grov organiserad brottslighet. Han var utåt snäll och trevlig och hade alla sociala bitarna på plats. Alltså han var som vi kallar det för ”normis” han var normal och som jag uppfattar det normalt begåvad mellan axlarna också.

Inom Panaxia hade man avverkat tre stycken säkerhetschefer innan denna SCHF och samtliga hade polisiär bakgrund. Varför upptäckte ingen vad som då skedde bakom kulliserna?

Det måste ha varit en stor lättnad för SCHF då dom största ägarna och grundarna till företaget hamnade på Kungsholmen. Nu fick han och koncernchefen direkt order ifrån styrelsen att agera. Nu skulle dom jobba ihop med PWC som klantat sig år efter år och släppt igenom årsredovisningen utan att POLISANMÄLA.

Visste nu säkerhetschefen vad han gjorde? Vad detta vad han var anställd för? Skulle han inte bara skydda pengarna ifrån rån alternativt att dom stals? Var han kompetent nog för detta?

Nu stod säkerhetschefen där med koncernchefen som hade målat in sig i konstiga affärer med ägarna samt en revisorsfirma som inte hade rent mjöl i påsen utan bara ville skydda sig själv. Ekonomichefen med styrelseordförande som nu är stämda på ca 140 miljoner. Kunde han lita på dessa?

Nu stod han där, antagligen jävligt förvirrad och undrade vem han jobbade för? I min värld för ägarna. Detta kan inte ha varit lätt. Men med facit i hand som inte är klart ska understrykas så är denna SCHF så upplurad på läktaren att han satt där och åt korv så att magen såg ut som Globen medans dom andra försökte sopa undan spåren.

Koncernchefen och ekonomichefen försökte städa upp och skydda sig själva samt att lägga så mycket skuld som möjligt på dom som satt häktade. Det man glömde bort var att detta var ett aktiebolag med många ägare! Ägare som inte fått en chans till rätt. Nu måste konkursförvaltaren få mod till sig att agera emot företag som haft insikt i vad som skedde på Panaxia också. PWC är en av dessa.

Säkerhetschefen blev utnyttjad så långt är jag med, han drog också in mig i denna sandlåda, han agerade på uppdrag av folk som ville täcka sina egna misstag och fuskande. Frågan är om han också visste om detta?

Vi höras!