Han tog cykeln. Han tog den under armen. Jag sitter tvärs över gatan i bilen pratar i telefon. Helvete han tar ju för fan cyckeln mitt framför ögonen på alla. Äntligen tänker jag samtidigt som jag säger att jag ringer dig senare. Det sista jag hör av samtalet är. Det gör du ändå inte…..springer tvärs över gatan och höjer min röst. Jag lovar mina vänner. Jag kan skrika. Nu stannar han upp och ser sig omkring. Han ser ut som en tomburk i ansiktet.

Är detta din cyckeln? Frågar jag. Inget svar. Jag upprepar. Är detta din cyckeln? Motfrågan kommer. Vad har du med det att göra? Då förstår jag att han är tjuv. Han är välklädd och det är en elcykel som han håller på att lägga vantarna på. Nu börjar jag bli lite uppe i varv. Jag är för dåligt skick för fysiska övningar. Börjar ladda för verbal nedtryckning av cyckeltjuven. Vänta nu min säger jag. Nu ringer vi polisen och reder ut detta. I denna situation som nu råder så vet jag också att hotbilden avseende terrorister ökat. Geografiskt befinner vi oss snett bakom Grand Hotel. Polisen kommer inte att komma. Jag kan inte kontakta andra i frågan. Jag har IGEN satt mig i en prikär situation bara för att jag bryr mig. Håll avstånd skriker nu tjuven. Detta är helt galet. Cyckeltjuven gapar håll avstånd. Jag ser nu att han är påtänd. Jag lyfter telefon och då släpper han samtidigt cyckeln. Han frågar om mig igen. Vem är du? Jag svarar gärna på dina frågor lite senare nu väntar vi på polisen svarar. Dom kommer inte svarar han. Fan han har rätt tänker jag. Jag börjar nu köra verbal överkörning. Tillslut skriker han när han börjar halvspringa ifrån platsen. Du din jävel borde flytta till USA. Du skulle kunna bli president…….Jag skrattade gott då han vek av in emot den gata där jag skulle äta lunch. God lunch.